Ge din nästa en julklapp
Kan konstatera att ett år går fort. Nu är den här igen – Julen – fridens högtid. Den tid på året då vi är extra givmilda och vänliga mot varandra där vi möts på gator och torg.
Vid min läsning av lokalnyheter och sociala medier de senaste veckorna har jag dock tyvärr fått erfara hur hat och främlingsfientlighet får ta plats i vår tillvaro. Det är inte försvarbart, även om en förfärlig handling ligger bakom dessa uttryck. Det är inte heller rätt att kasta en kollektiv skuld på människor som har flytt våld, förtryck, krig och förföljelse.
Självklart är det så att statliga myndigheter och kommuner har ett ansvar att se till att vi alla som bor, arbetar eller vistas i en kommun har ett drägligt samhälle att leva i. Men det finns även ett samhällsansvar hos oss alla som medborgare, att möta främlingen som fått sin tillflykt någonstans här i Småland.
Tar du och jag det ansvaret? Tar vi möjligheten i mötet med dessa våra medmänniskor när vi stöter på varandra i affären, på bussen eller på gatan. Kanske öppnar det dörren till en livslång vänskap, kanske blir det just du som blir dörren in i den värme som bör råda i vårt samhälle.
Integrationspolitiken här i landet fungerar inte särskilt bra. Det tar helt enkelt alldeles för lång tid att bli en del i samhället, att få komma in på arbetsmarknaden och att få bli en kugge i vårt gemensamma samhällsbygge. Det tar även lång tid att etablera sociala kontakter med oss medvandrare i tillvaron.
Frihet – det är det som har drivit många människor hit. Frihet att tänka, frihet att tycka, frihet att genom utbildning utvecklas och frihet att kunna gå på gator och torg där det inte råder krig. Det är människor som kan bli resurser i vårt samhällsbygge. Eller den dag då möjligheten finns för dem att återvända, bli nycklarna till att bygga upp sina egna länder.
Centerpartiet ska vara ledande i att utveckla möjligheterna i nybyggarlandet Sverige. Det är dock inte en fråga enbart för våra politiker eller myndigheter. Integration för våra medmänniskor som flytt ondska – det ansvaret vilar på oss alla.
Avslutar detta år för min del med uppmaningen att ge din nästa en julklapp. Ge dig tid till en hälsning vid ett möte med våra nysvenskar, inte bara nu i juletid utan även kommande år och låt det inte stanna där. På så vis blir du en viktig kugge i nybyggarlandet Sverige.
Frank Johan Ahlberg (C)
God JUL
Om bara några dagar har ännu ett år passerat förbi. För och vara året efter ett val får nog 2011 anses som ett politiskt sett ovanligt händelserikt år. Flera partier har bytt ledare eller är på gång att byta, splittring och stora interna spänningar i ett par riksdagspartier, kraftiga svängningar i opinionen mellan de största partierna S och M samt ett EU som är satt under stor press.
På vår regionala nivå har det kanske inte varit lika turbulent. Men regionfrågan har väckt heta känslor på många håll. Till sist landande frågan i en antiklimax där alla partier är överens om att bilda region Jönköping 2014 och sedan arbeta för en större funktionell region från 2018. En ny ordförande som heter Håkan Jansson, moderat från Mullsjö kommun har tagit över i landstingsstyrelsen. Den hetaste utrikesfrågan var väl regionförbundets resa till Kina. Vilket väl bara visar på att vi fortfarande här långt kvar till att alla har insett globaliseringens betydelse även för den regionala och lokala nivåns utveckling.
För landstingets del kan vi nog säga att vi under det här året ”har tuffat vidare” i jämn och stabil takt. Ekonomi och verksamhet fortsätter att hålla en hög och bra nivå i förhållande till landet i övrigt. I slutet på förra månaden presenterade Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting sin sjätte rapport med jämförelser av den svenska hälso- och sjukvården. I det som kallas Öppna jämförelser jämförs tillgänglighet till vårdcentraler och specialistsjukvård, behandlingsresultat, läkemedel och ekonomi. Antalet områden som mäts fortsätter att öka och i år är antalet 173, 39 fler än förra året.
Vi kan se att många resultat har förbättrats sedan förra årets rapport och i flera fall ligger vårt landsting bland de främsta i landet. De goda resultaten återfinns inom bland annat tillgänglighet till vård, behandling med biologiska läkemedel mot reumatiska besvär, intensivvård, tidiga aborter, strokevård och hjärtsjukvård, där över 99 procent av dem som behandlas med ballongvidgning vid kranskärlssjukdom överlever, den högsta andelen i hela landet. I veckan fick vi också i en annan undersökning veta att vi är bäst i landet på vårdhygien.
För att få en bild av hur just vår hälso- och sjukvård står sig behöver vi göra jämförelser mellan landstingen och sjukhusen i landet. Det är nödvändigt för att vi ska kunna förbättra vårdens kvalitet och effektivitet, även om det sällan finns enkla förklaringar till varför resultaten ser ut si eller så. I vårt landsting har vi arbetat systematiskt med kvalitetsförbättringar i många år och när vi blickar tillbaka kan vi se en fantastisk utveckling av vården, till gagn för våra medborgare och patienter. Naturligtvis finns det hos också områden där vi inte ligger lika bra till och som vi fortsatt måste arbeta vidare med.
Jag önskar Smålandsbygdens läsare en riktigt GOD JUL
Rune Backlund
Dags att prioritera regionerna
Småland – de små ländernas land med massor av entreprenörer som vill och kan väldigt mycket. Detta tror jag, och många med mig, är grunden till vår framgång. Flera av kommunerna i vårt läns södra del är de som är mest tveksamma till att fusioneras med Östergötland istället för med resten av Småland. Det är inte så konstigt med tanke på avstånd, historia och samhällsstrukturer. Dessutom har vi en gemensam anda, den småländska idogheten, sinnet för ekonomi och framåtanda, som är unik.
Entreprenörsregionen är ett samarbete mellan 4 län och 11 kommuner där Halmstad är störst och Gnosjö eller Hylte är minst. Vi sträcker oss från Älmhult i sydost till Vaggeryd i nordost och är ett bra exempel på nätverk som uppstår för en gemensam idé. Entreprenörsregionens idé är kommunal samverkan för utveckling av regeltillämpning, skolfrågor, infrastruktur, miljöfrågor. Vi pratar också näringslivsutveckling, utbildning och hur region Halland har skapats och byggts upp.
Det här samarbetet visar att för att nå tillväxt och omställning på arbetsmarknad är sakfrågorna viktigast. Geografi och gränsdragningar är sekundära.
Denna typ av nätverk över geografiska gränser har varit nödvändiga för primär kommunal utveckling. Kommunerna har ett brett ansvar och vi måste vara kostnadseffektiva och kvalitetsmässiga för att kunna utveckla och ha bra kommunal service även i framtiden.
Jag tror därför att om man inte på allvar börjar prioritera satsningar och strategier för utveckling i de ”nya” regionerna så kommer denna typ av nätverk byggas ännu starkare.
För var och en av oss är det viktigast att vi kan pendla till arbete och skola, att vi kan ha bra fritidsaktiviteter samt bra handel. Att vi har bra och väl fungerande skolor och äldreomsorg är ett krav som redan måste funka.
www.entreprenorsregionen.se.
Jag tillönskar alla läsare en riktigt GOD JUL
Hans-Göran Johansson, kommunstyrelsens ordförande i Värnamo
Mötet i Durban, klimatet behöver resultat!
Även om finansoro och politiska kriser runt om i världen gjort att klimatfrågan tonats ned, är behovet av politiska överenskommelser om utsläppsminskningar lika akut som tidigare.
Under sommaren var isen mellan Atlanten och Stilla Havet tunnare än på decennier. En färsk delrapport från FN:s klimatpanel IPCC visar att förekomsten av extrema väderförhållanden i världen redan ökar mer än beräknat som en följd av växthusgaserna i atmosfären. SMHI:s uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet visar att havsnivån kan höjas med 0,9‒1,6 meter i världen till följd av ett varmare klimat – för bara fyra år sedan bedömdes höjningarna bli mellan 0,2-0,6 meter.
Inför FN:s klimatmöte i Durban är budskapet därför glasklart. Det behövs större och snabbare utsläppsminskningar för att hindra att temperaturen stiger över två grader, vilket är det mål som mötet i Köpenhamn 2009 slog fast. Över hundra länder, däribland många lågt liggande och fattiga ö-nationer, anser att temperaturökningen skulle behöva begränsas till 1,5 grad. För att klara det med en sannolikhet runt 70 procent – vilket är en förhållandevis riskfylld nivå – krävs globala nollutsläpp redan runt år 2050.
Samtidigt har förhandlingarna sedan Köpenhamn gått trögt. Många fattiga länder känner sig svikna och har ett bristande förtroende för att vi i den rika världen ska gå före med klimatåtgärder och ge dem stöd för att anpassa sig till klimatförändringarna.
Därför är en av de viktigaste uppgifterna i Durban att gjuta nytt hopp i samtalen och stärka förtroendet för FN-processen. Men den som väntar sig stora kliv framåt kommer att bli besviken. Tveksamheten från de största ekonomierna, främst USA och Kina, för att i nuläget gå med på att internationellt binda sig till att minska sina utsläpp, är helt enkelt för stor. Andra tillväxtländer, som Brasilien och Indien, aktar sig för att gå med på krav som de tror kan hämma deras väg mot högre välstånd. Och oljeexportörer som Saudiarabien och Venezuela agerar på olika sätt för att hålla tillbaka förhandlingarna.
Däremot kan vi hoppas på att mötet resulterar i några mindre framsteg på vägen mot ett nytt avtal. På sikt behövs erkännande och en konkretisering av gapet mellan ländernas utsläppsåtaganden samt av målet om högst två graders temperaturökning. Det behövs regelverk för inrapportering och verifiering av utsläppen. Det behövs beslut som förbättrar existerande och etablerar nya marknadsmekanismer, till exempel utsläppshandel.
Som centerpartister arbetar vi hårt för att klimatfrågan ska komma tillbaka till toppen av agendan i politiken och samhället i stort.
Det görs dels genom att Sverige deltar med full kraft i klimatsamtalen. Men det sker också genom att alla centrala aktörer här på hemmaplan – kommunerna, näringslivet, civilsamhället – gör sitt bästa för att få till stånd en utveckling av de politiska och ekonomiska regelverken i klimatvänlig riktning.
Denna höst har regeringen inlett ett arbete kallat Färdplan 2050, där vi i ett brett samarbete i samhället stakar ut vägen mot ett Sverige utan klimatutsläpp.
Det ska vara billigt och lätt att göra det som är bra för klimatet – det ska till och med gå att tjäna pengar på det. Tills de globala ramarna är helt på plats behöver vi alla ta ett ansvar för att minska klimatpåverkan i den egna verksamheten och beslutssfären.
Lena Ek (C), miljöminister
Göran Lindell (C), riksdagsledamot
Äntligen har reformen för sänkt restaurangmoms blivit verklighet.
Idag fungerar det så att om du köper mat för att ta med så är momsen 12% men om du sitter ner och äter i en restaurang så är momsen 25%. Reformen som nu genomförs gör att momssatsen blir samma, 12% oavsett var du äter maten.
För mig är detta en viktig satsning på landsbygden och på kvinnors företagande. Jag har aldrig riktigt förstått varför den trendiga ”Take away” restaurangen i Stockholms innerstad ska betala lägre skatt än den mysiga restaurangen i den ombyggda ladan på landet. Mat är ändå mat och borde självklart beskattas på samma sätt.
Jag har besökt många små trevliga matställen på landsbygden. Ibland kombinerade med en gårdsbutik eller hantverksbod. Det är många gånger företagarens möjlighet att klara sig på sitt företag, att ha ”flera ben att stå på”.
Jag har besökt kvinnan som när hon blev änka sålde korna, byggde om ladugården till restaurang och nu planerar för vinterns julbord med tradition och hemlagade smaker. Hon är fullbokad året ut och har både fast anställda och säsongsanställda.
Jag har ätit på pizzerian i det lilla samhället. Den som kanske många gånger är samhällets samlingspunkt. Den som förutom pizza också serverar köttbullar och annan husmanskost för att kunden efterfrågar det och där byns ungdomar jobbar extra och tjänar lite egna pengar.
Jag har besökt caféet i den lilla staden där det också serveras lättlunch och där jag ser flera unga tjejer som förmodligen jobbar extra vid sidan av sitt skolarbete.
Det är här på landsbygden sänkt restaurangmoms kommer att bli en möjlighet till utveckling och tillväxt!
Gunilla Hjelm